Det kan tyckas vara paradoxalt att en digital tjänst som består av 100,000 billiga PC-maskiner som kör operativsystemet Linux konkurrerar framgångsrikt med bibliotek som:
Att det är så framgår med allt tydlighet av en användarundersökning koordinerad av OCLC, Perceptions of Libraries and Information Resources: A Report to the OCLC Membership. Studien är omfattande:
In June of 2005, we collected over 3,300 responses from information consumers in Australia, Canada, India, Singapore, the United Kingdom and the United States.
Två av de mest illustrativa punkterna i sammanfattningen är:
Stora delar av den bildade allmänheten ser inte biblioteket som en informationskälla. Biblioteket är en plats där man förvarar böcker. Informationssökare ser inte böcker informationskällor, möjligen som verktyg för lärande och som en källa till upplevelser och förströelse.
Genom att en stor del av alla accesser till en websajt kommer genom sökmaskiner, stannar användarna kortare tid där, vilket i sin tur leder till förlorade inkomster för innehållsproducenter på nätet. Sökmaskinerna ses av somliga, t ex Jacob Nielsen, som "snyltare" på nätet.
Människor som läser (eller förbrukar medier i allmänhet) har en valsituation: Skall jag köpa, låna eller nöja mig med fri alternativ information på internet. Det senare är snabbast. Nätbokhandeln kan vara snabbare än att gå på biblioteket (om man är beredd att betala för det); i vilket fall behöver man inte planera in ett biblioteksbesök i sitt redan alltför uppbokade liv.
Människor avsätter redan en begränsad del av sitt liv till mediekonsumtion. Den tid man konsumerar DVD kan man inte lyssna på CD. När man surfar på nätet kan man inte se på video på DVD eller lyssna på CD. När man spelar Nintendo kan man inte surfa. Och när man något av allt det här kan man inte läsa böcker.
Google är mediekonsumenternas naturliga ingång till alla medier.
Google samarbetar gärna och villigt med alla som har innehåll av intresse för köpstarka målgrupper, det vill säga målgrupper som klickar på Googles annonser. Målgrupperna kan gärna vara perifera; den globala täckningen gör att en liten andel av världspopulationen där varje individ bara sällan gör något inköp ändå ger en ansenlig total volym.
Det globala vetenskapssamfundet är relativt litet, men köpstarkt. Alltså är Google Scholar en ur Googles synpunkt en potentiellt god affär.
Google Scholar vänder sig direkt till slutanvändarna, men ser sig att stå till tjänst för både biblioteken och förlagen. I sitt "about-dokument" vänder de sig till båda. Till bibliotekarien säger man:
Google Scholar can help patrons utilize the resources your library provides. We provide two solutions to help library visitors locate scholarly literature within your electronic and print resources.
och till förläggaren säger man:
Google Scholar can boost the worldwide visibility of your content. We work with scholarly publishers to index works from all research disciplines and make them searchable on Google Scholar.
Google står med en fot i varje läger. Det finns direkt stöd för bibliotek att registrera SFX-style länkservrar i Google, men det finns också möjlighet för användarna att gå direkt till förlagen utan att passera vår SFX-installation.
Det ligger i förlagens intresse att göra upp affärerna direkt med användarna. Googles tjänster gör det enklare för dem att göra så. Ännu enklare blir det med övergång till Open Access och nya teknologier som micropayments, Shiboleth (system som förenklar autenticering utan användning av proxies) etc och så går många av de trender som går under samlingsnamnet Web 2.0.
I katalogerna (såväl våra OPACs som våra databaser över elektroniska resurser) som erbjuder vi bibliografisk sökning i våra olika enheters bestånd.
När det gäller tidsskrifter kan användarna söka upp tidskrifter, publishers och databaser.
Användaren måste alltså ofta gå en väldigt lång väg från biblioteksportalen till artikel. I gengäld kan han eller hon filtrera med avseende på olika materialtyper och bläddra med avseende på ämne.
Man här hitta fram till mycket omfattande databaser som täcker hela vetenskapsgrenar: T ex PubMed, Elseviervärldens Scopus, Ingenta Connect samt tjänster som Thomson & ISI's Web of Science och Web of Knowledge.
Google har indexerat en stor andel av de senaste decenniernas vetenskapliga produktion ner på artikelnivå. Vid indexeringen görs en grundlig automatiserad analys av referenslistor, en analys som på känt Googlemanér ligger till grund för relevansrangordningen. Artiklarnas referenslistorna gör det lätt identifiera arbeten i samma ämne som ett redan känt arbete. Det går inte att hitta tidskrifternas webbsajter här. En sökning på "The Lancet" ger artiklar publicerade i tidskriften. Å hittar man dit med websökning på de två orden och en klick på I'm lucky.
Genom länkar till våra länkservrar kan man ofta hitta fram till "våra" fulltexter, men det går ofta lättare och snabbare att hitta fram till en fulltext genom att följa Googles länkar. För åtskilliga referenser är det dock bara genom KBs länkserver man hittar fram till en digital fulltext.
Google tillåter användare att gå från en träff till en Webbsökning, vilket gör att man ofta kan hitta fram till en författares hemsida (där referensen finns i ett CV). På samma sätt kan ofta man gå från en webbsökning till Google Scholar; Google har helt enkelt noterat att man kan ofta få mer fokuserad information i det material som Scholar indexerar än i Worldwide web i allmänhet.
Google Scholar har en god täckning när det gäller Open Access Journals, preprint archives och även artiklar som ligger på enskilda hemsidor. Open Access-materialet fungerar bättre än i tjänster som DOAJ och OAIster, tack vare fulltextindexering och Google ranking.
Google Books ger utmärkt fulltextsökning i mängder med digitaliserad litteratur. En sökning på "lark nightingale balcony" i
Böcker, med länkar till både bibliotek och bokhandel, och möjlighet att direkt läsa om Romeos och Julias kurtis på balkongen. Där finns litteratur om fåglar och deras roll i litteraturen. Scholar ger artiklar som analyserar balkongscenen, och vanliga Google ger fulltexter med Shakespeare hög rang.
På ett plan parasiterar Google på oss, i exakt den mening som Jacob Nielsen. Våra sök- och navigationssystem utnyttjas inte på det sätt vi trodde när vi byggde upp dem. Det innebär bland annat att vi måste uppfatta Google som en del av användargränssnittet för våra tjänster.
Under en överskådlig tid kommer inte våra användare att kunna komma åt alla licensierade resurser utan vår medverkan. Så länge detta är fallet lever vi i mutualistiskt förhållande till Google. I detta förhållande är vår länkserver är en central resurs för både våra användare och för vår synlighet i scholar.