Kulturnät Sverige

Sigfrid Lundberg

Var är måltavlan?

KulturNät Sverige har en särställning bland alla likartade initiativ på internet. Utredaren pekar ut "kulturarvsinstitutionerna" -- arkiven, biblioteken och museerna, som KulturNätets stöttepelare. Dessa institutioner är rikets största producenter av metadata i vid mening. Tillsammans förfogar de också över några av de landets allmänt tillgängliga databaser som har störst allmänintresse.

Bland dessa nämns flera, som t ex Libris och Nationella arkivdatabasen(NAD). Till vår förvåning nämns inte i detta sammanhang Nordiskt Webindex annat än som ett bihang till KulturArw3. NWI vars svenska gren är beläget vid en av landets tyngre kulturinstitutioner, Lunds universitetsbibliotek, som också står för utvecklingen av roboten.

Givet de deltagande institutionernas särställning som storproducenter av metadata, ser utredaren det som en möjlighet att KulturNät Sverige skulle kunna "fungera som en sökmotor till kulturinstitutionernas samlade material--databaser med museiföremål, bokbestånd, etc". Här hämtar utredaren andan inför denna storslagna vision, och konstaterar sedan att detta skulle kräva "samordning och struktur i databaser, möjliga sökfrågor, etc". Utredaren säger aldrig rakt ut att visionen är ogenomförbar, men efter att ha spänt bågen så hårt, lägger utredaren plötsligt undan både den och pilen och ställer till och med undan måltavlan. I väntan på att det skall bli möjligt att förverkliga en sådan vision konstaterar utredaren att KulturNätet kan användas för "att skapa struktur på nätet genom att erbjuda en gemensam ingång med sökbara webbsidor" och menar att då "har vi kommit en bit på vägen mot ett användabart system". Allt kokar i hop till ännu en WWW-sökmaskin med YAHOO-liknande bläddringsstruktur. Tyvärr har vi tillräckligt många sådana för att man inte skall bli upphetsad av den idén.

WWW räcker inte

Utredningens direktiv var:

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät.

Begreppet "användning av informationsteknik" i dag olyckligtvis ofta likställt med användning av WWW. Även om utredningen lyckligtvis har ett långt vidare perspektiv än vad som är vanligt, så är perspektivet ändå alltför snävt och WWWinriktat.

Vi menar att det mer visionära kulturnätet inte bara är möjligt att bygga i dag, utan att alla viktiga komponenter finns i sinnevärlden. Och en hel del av dem är redan i drift i Sverige. Det är naturligtvis möjligt att genomföra sökningar i databaser med museiföremål, bokbestånd, etc redan i dag. Men det är redan nu möjligt att kombinera sökningar i helt olika databaser som t ex Libris och NWI, och göra så med ett gemensamt WWW-baserat användargränssnitt. Eller i Libris, DanBib och Svenska och danska NWI. Och så vidare... Lägg gärna till kombinationssökningar i NWI och Library of Congress' katalog.

Ett av problemen med Kulturnät Sverige är att utredaren förmedlar en en ytlig bild av internet och framför allt om vad som bör samordnas mellan olika organisationer och tjänster. Utredningen söker sin lösnig inom Wordwide Web. WWW är emellertid bara en del av vad som behövs samordnas om man skall utveckla en gemensam IT-strategi. WWW är toppen på IT-isberget, alltså det som syns. WWW är en nödvändig, men inte tillräcklig komponent i Kulturnätet. I kapitlet "Tekniska förutsättningar för IT-användning" diskuteras de internethjälpmedel (t ex Z39.50, SQL och WAIS) som arkiven, biblioteken och museerna använder för sina databaser på mindre än en sida, medan sökning och indexering av WWW-sidor ges en och en halv. Och då har vi inte räknat med sektionerna som täcker metainformation för WWW-sidor och olika former av intelligenta agenter. Det sistnämnda har i stort sett inte med saken att göra. För närvarande är det ett livligt forskningsfält, men det har inte ännu inte levererat några praktiska lösningar ens inom WWW.

Library of Congress, NWI och Libris fungerar bra tillsammans eftersom alla tjänsterna är tillgängliga via IR-protokollet Z39.50. Uredarnas farhågor angående problem med "samordning och struktur i databaser, möjliga sökfrågor, etc" är överdrivna. En av fördelarna med Z39.50 är att protokollet i sig gör det möjligt att abstrakt specificera en datamodell, att det finns möjlighet att informera klienten om denna modell, men också möjligheter att knyta databasmodellen till standardiserade sökfält, vilka i sig är oberoende av datamodellen.

Kulturnätets mission

När kulturnätet nu skall realiseras, så är det viktigt att det bör ses som ett nätverk av informationsservrar som alla bidrar med stora mängder metainformation och digitaliserat material till en gemensam pool. Utöver HTTP (hypertext transfer protocol, WWWprotokollet) bör dessa servrar även göra sina databaser tillgängliga via ett eller ett par standardiserade protokoll.

Kulturnätet bör blir till en organisation som katalyserar användningen av informationsteknik inom kultursektorn, och som gör så genom att ge hjälp och stöd till medlemarna vad gäller uppbyggnad av databaser och informationsstrukturer och som kan verka för att tjänsterna anpassas till öppna standarder. På det viset kan KulturNätet bli ett i verklig mening distribuerat system, en mosaik av samverkande informationstjänster och databaser. Kulturnätet kan gärna centralt erbjuda en WWWbaserad ingång till dessa databaser, och gärna därutöver en bläddringsbar katalogtjänst. Men i ett distribuerat Kulturnät kan varje informationsserver vara inkörsport till all information. Varje medlem kan bygga upp ett gränssnitt som blandar svenska och utländska databaser på ett sätt som passar den lokala verksamhetens inriktning.