Sigfrid
Lundberg´s
Stuff

Vägmärken

Sigfrid Lundberg's Stuff 2015-05-12

Bookmark and Share

P1000173
P1000173 by Sigfrid Lundberg, on Flickr

Min Far fick Dag Hammarskjölds Vägmärken1 i femtioårspresent för nästan exakt femtio år sedan. Den har stod på hyllan hemma, och jag började läsa i den då för länge sedan. Nu har jag återvänt till den igen. Den har faktiskt följt mig av och till ett par år nu. Jag är djupt fängslad av Hammarskjölds samtal med sig själv och sin Gud; de kräver tanke och skall smältas långsamt.

Jag är ateist. Eller så har jag brukat beskriva mig, men jag skall villigt erkänna att den Gud Hammarskjöld talar med är väldigt olik den jag inte tror på. Den tionde april 1958 skriver han:

Först i människan har den skapande utvecklingen nått den punkt där verkligheten möter sig själv i dom och val. Utanför människan är den varken ond eller god.

Först när du stiger ned i dig själv upplever du därför, i mötet med den Andre, godheten såsom i den yttersta verkligheten - enad och levande, i honom och genom dig. 2

Den skapande utvecklingen innersta natur är irrelevant för Hammarskjöld. Mitt intryck är att den gärna får vara evolution genom naturligt urval i ett universum som expanderat med ljusets hastighet sedan the big bang. Eller inte. Hammarskjöld kunde inte bry sig mindre. Andligheten finns i att fatta rätt beslut bland alla de fria val människan ställs inför längs sin väg. Gud finns i den Andre och i den yttersta verkligheten.

P1000174
P1000174 by Sigfrid Lundberg, on Flickr

För min del har jag valt icke-tron för att slippa tro nå't alls, och för att slippa tro det som Svenssons tror, och, slutligen, kanske för att skilja mig från alla dem som jag trodde var mängden. För att apostrofera Ulf Peder Olrogs Filosofisk dixieland. Min icke-tro formades som en del av tonårsrevolten, tillsammans med ungdomsrevolten. Om Svensson gifter sig kyrkligt, så kan inte jag tro på Gud.

Far fick boken av Tant Valborg. De var fostersyskon, Valborg och Waldemar, min far. Min Farfar, Sigurd, dog 1918 i spanska sjukan när Far var tre år gammal. Jag lär aldrig få veta varför, men efter faderns bortgång flyttade Waldemar från Stockholm till sin farbror Torsten, kyrkoherde i Glimåkra som hade fyra fosterbarn i ett annars barnlöst äktenskap. Det var min far, faster, tant Valborg och en pojke jag inte har något minne av alls.

Farbror Torsten dog redan 1939, så honom har jag aldrig träffat. Det hängde bilder av honom på väggen hemma. En man med små stålbågade brillor och yvig vit kalufs och stora polisonger. Han var inte helt olik Henrik Ibsen. Jag tänker mig honom som en sträng och allvarlig bildad herre, inte olik biskopen i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Jag tror att Far blev agad som barn, men det förekom aldrig i mitt barndomshem. Strängt taget bidrog kyrkoherden säkert till min ateism, genom de attityder han grundlagt hos min far.

Vi är alla ensamma. Hur mycket släkt och hur många vänner vi än omger oss med så går vi ensamma. Instängda i våra kroppar, utelämnade åt vår fria vilja och vår egen och andras domar över oss. Den 29 juli frågar han: Gav du mig denna olösliga ensamhet för att jag lättare skulle kunna ge dig allt?3, dagen efter citatet ovan. Lindrade samtalet med Gud ensamheten?

Ge mig något att dö för -!
    Die Maurern stehen
    sprachlos und kalt, die Fahnen
    klirren im Winde
Icke detta gör ensamheten till en pina:
att ingen finns som delar min börda,
men detta:
att jag har endast min egen börda att bära.4

Gav honom Gud en börda att bära? Var inte Förenta Nationerna tillräckligt tunga? En sista: Så skall världen varje morgon skapas på nytt, förlåten - i dig, av dig.5

Noter

  1. Hammarskjöld, Dag. Vägmärken, Stockholm. Bonniers förlag, 1963.
  2. Hammarskjöld, op. cit., s. 132
  3. Hammarskjöld, op. cit., s. 132
  4. Hammarskjöld, op. cit., s. 70
  5. Hammarskjöld, op. cit., s. 130

blog comments powered by Disqus

Home

Subscribe to Stuff from Sigfrid LundbergSubscribe to my stuff
Subscribe to Stuff from Sigfrid LundbergSubscribe to discussion feed

stuff by category || year

NB

My name is Sigfrid Lundberg. The stuff I publish here may, or may not, be of interest for anyone else.

On this site there is material on photography, music, literature and other stuff I enjoy in life. However, most of it is related to my profession as an Internet programmer and software developer within the area of digital libraries at the Royal Library, Copenhagen (Denmark) and, before that, Lund university (Sweden).

The content here does not reflect the views of my past or present employers

Creative Commons License
This entry (Vägmärken) within Sigfrid Lundberg's Stuff, by Sigfrid Lundberg is licensed under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License.